Första stadsbesöket.
En trygg valp...
Dagen började som vanligt med att lilla Farley sov till klockan sju nästan. Han sover hemskt bra på nätterna. Somnar vid åtta på kvällen men går ut och kissar då och då fram till elva halv tolv. Sen sover han hela natten fram till halv sju, sju. Ibland blir han lite pipig men sträcker jag ner handen till honom så somnar han om. Jag har aldrig sällskap på toa... Känns lite ensamt faktiskt. ;O)
Efter frukost så var vi ute en liten stund och busade. Gaija tog fram den gamla skyddsärmen när vi kom in och Farley fick kampa med henne. Hon är så oerhört snäll Gaija. Hon gör alltid så med valpar att hon bjuder på en leksak. Sen håller hon leksaken så att valpen ska kunna leka och kampa. Står och viftar sakta med svansen och ser såååå snäll och go ut. =O) Sen lär hon dom kampa och ju mer dom kan desto mer gör hon. Men hon är så försiktig och mjuk med dom.
Efterom att jag envisas med att bli förkyld lagom till min Stockholmsresa till helgen så är jag lite hängig just nu. Så jag tyckte det var en bra ide att vila en stund med hundarna efter rast och lektimmen. Så vi la oss i sovrummet. Hundarna i sina biabäddar. Även lilla farley la sig i en biabädd med Zena och sov. När jag vaknade så låg det tre hundar i sängen? Tydligen vet Farley hur man tar sig upp i våran säng! Mysigt var det i alla fall... Fast det är ju inte något önskvärt för jag vill inte ge honom vanor som inte nya ägaren vill ha. Då är det bättre att nya ägaren får bestämma vilka vanor han ska ha själv. Men jag ville inte störa dom när dom mådde så gott tillsammans i biabädden med att stoppa in Faley i hans mysiga bur. =O)
Efter våran powernap så tog vi oss en skogstur. Igår var han lite klängig i skogen. Farley ville gärna upp i famnen och gick mig i hälarna. Men i dag så sprang han med dom andra två och busade. Han har Gaija som förebild och varje gång hon kom med en pinne så tog han upp en egen. Såg så sött ut. Stor och liten... =O)
Och i dag ville han gå själv i stort sett hela tiden. Vi gick lite längre längre idag. Målet är att gå hela skogsrundan till slut. Men en tvåmånaders valp behöver trygghet och inga direkta promenader. Men för att mina vuxna hundar ska få komma sig ut och få röra på sig så får han följa. Jag får vara tryggheten och jag ser till att han inte blir för trött. Och så tar vi och ökar på längden på promenaden då och då och vilar ofta. Tar man samma väg så blir skogstigen trygg och någonting som känns hemtamt. Och redan i dag syntes det att han var trygg och kunde släppa loss och busa. =O)
Och i dag ville han gå själv i stort sett hela tiden. Vi gick lite längre längre idag. Målet är att gå hela skogsrundan till slut. Men en tvåmånaders valp behöver trygghet och inga direkta promenader. Men för att mina vuxna hundar ska få komma sig ut och få röra på sig så får han följa. Jag får vara tryggheten och jag ser till att han inte blir för trött. Och så tar vi och ökar på längden på promenaden då och då och vilar ofta. Tar man samma väg så blir skogstigen trygg och någonting som känns hemtamt. Och redan i dag syntes det att han var trygg och kunde släppa loss och busa. =O)
Jag är noga att lägga en trygg grund åt valpen. Ju tryggare en valp känner sig desto mer vågar den. Eftersom att jag förut haft hundar som haft stora rädslor så ligger det i ryggmärgen och jag gör det här av ren vana. Jag vet inte om det verkligen behövs på så här trygga och robusta valpar men det skadar då inte. Skogen är ialla fall en nyttig plats att vara på och dom behöver röra på sig i ojämn terräng för att öva upp sina färdigheter. Jag inbillar mig att lederna och musklerna mår bra av det.
Sen blev det dags att fara in till stan men först såg Farley till att bajsa ordentligt. Han är ett A-barn! =O). Jag och min mamma far en gång i veckan in till stan och veckohandlar. Eftersom att jag och min man bara har en bil så blir det inte så ofta jag har den möjligheten att fara in. Så jag packade in tre glada hundar i bilen och Farley sjöng så fint heeeeeela vägen hem till "mormor". Sen somnade han. Vi gjorde bort några ärenden och sedan plockade jag ut en sömnig, varm och go valp ur bilen. Det var första gången han hade koppel och halsband på sig. Men staden var för spännande för att han skulle bry sig nämvärt i att han satt fast i något.
Farley är ingen ängslig pojke. Nyfiket traskade han på stan, blev sur och backade då kopplet kom i vägen men annars så uppförde han sig exemplariskt! Han fick se ett par stora hundar och viftade glatt på svansen. Visade ingen osäkerhet alls. Ett barn kom fram och hälsade och han var så go och glad och bet henne nästan inte alls!
=O)
=O)
Massor med folk log och kommenterade sötnosen och jag tror att Farley gjorde många glada. En farbror kommenterade att schäfervalpar är ju hemskt söta... men när dom blir stora så får dom hängiga ögon och blir otäcka. Hmmmm? Han hade en liten urmelkott till hund själv... med världens underbett och den hunden såg mysko ut. Farley tittade väldigt länge på hunden och han undrade nog vad det var. Han fick även titta på en Grand danious. Men hela tiden var han lugn och uppmärksam och nyfiken. Och så hade han koll på var mina fötter var. När min mamma kom ut från banken (vi hade stått ett tag och väntat där) så blev han väldigt glad åt... hennes rullator. =O)
På väg tillbaka till bilen så gick han väldigt, väldigt fint i kopplet. Jag önskar att mina egna hundar också kunde det. Speicellt när vi är i stan...
Sen blev det också lunchdags för liten kille. Den intogs i bilen med en frisk aptit. Att det kom en stor traktor och brummade gjorde ingenting. Efter det var det mer ärenden och en pinkstund för Farley och schäferbrudarna och under tiden jag gjorde ärenden fick alla vovvar snällt ligga i bilen och vänta. Farley har inte rört något alls i bilen. Preics som alla mina andra hundar så ligger han snällt och sover(nu skryter jag)!
Väl hemma så blev det en hel del bus både ute och inne. Jag trodde han hade busat klart ute men se det hade han inte! Väl inne så kom han på att han kunde minsann kampa med Josefins gympakläder... så dom drog han ut över hela golvet. Sen gick han raskt över till att slakta katternas klösbärda i papper. Och när jag tog hand om det så hjälpte han mig att leka med vattenskålen. Han tyckte väl att det var gammalt vatten i den eller nåt. Men nu är jag ju en garvad hundägare och VET hur det kan gå. Så jag har köpt mig en sådan där stövelmatta och ställt vattenskålen på. Så om nu en liten galen valp får för sig att leka med vattenskålen så hamnar merparten i stövelmattan. =O)
Dom finns för övrigt att köpa billigt på Jula för ca 30 kr... *tipsar* Farley fortsatte sina upptåg och kom till sist på att han faktiskt har en hel korg full med leksaker. Så ni kan ju gissa hur golvet ser ut? Överallt finns det numera små söta minimjukisdjur (som Zena är förskräckligt rädd om) och kamptrasor, trasiga tennisbollar, en apportbock, trasig frisbee i gummi osv...
Och just nu sover han gott med sin bästis Gaija...
Lugnet har lagt sig hos Fägnells och ännu en dag har gått i Farleys liv. En helt underbar dag! Han visar mer och mer vilken trevlig hund han håller på att bli. Mycket vilja, motor och kamp. Samt en härlig personlighet. Han är en riktigt rar kille!
I morgon blir det valpbesiktning. Spännande... ;O)
Aboslut sötaste grabben i världen! =O)
Kommentarer
Trackback
